Utveckling i avelsarbetet

DNA-testerna har blivit till stor hjälp i avelsarbetet då man inte längre behöver utesluta någon anlagsbärare ur aveln. DNA-testerna har istället hjälpt till att få en utökad avelsbas och på sikt friskare hundar. Det bästa av allt är att inga valpar kommer att födas med sjukdomen.

 

Bärare av anlaget – Innebär att hunden har en fri gen och en gen som bär på sjukdomsanlaget. Hunden är frisk och utvecklar inte sjukdomen, men kan föra anlaget vidare.

Fri  från anlaget -  Hunden har två normala (fria) gener.
Sjuk  -  Hunden har två gener som bär på sjukdomsanlaget. Hunden riskerar att utveckla sjukdomen under sin livstid och för alltid anlaget vidare.

 

Svenska Kennelklubbens grundregler: § 2:5 att inte använda hund i avel som vid DNA-test visat sig vara bärare av dubbla anlag för allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning. Hund som visat sig vara bärare av enkelt anlag för allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning får användas i avel, men endast i kombination med genetiskt/hereditärt friförklarad hund och under förutsättning att detta inte står i strid med gällande hälsoprogram.